Äntligen har jag lyckats med att sticka ett par lovikavantar. Hade mamma levt idag hade hon blivit så stolt över mig, för oj oj oj vad vi slet tillsamman 1985 för att få ihop ett par vantar. Min mamma försökte att lära mig att sticka det året. Synd att jag ej har dessa vantar kvar eller så hittar jag som ej för det jade varit kul att visa dom så ni har fått er ett gott skratt. Sedan så försökte hon med strumpor och där blev det bara ena strumpan med mammas hjälp till 90%.
Här är nu i alla fall mina första egenhändigt stickade vantar och jag är så stolt! Nu slipper jag frysa i vinter.
