Mina första strumpor

Tänk att det skulle ta så många år tills jag äntligen fick till det! Min kära mamma (R.I.P) lärde mig detta 1985 under stora tjut, skratt så att tårarna ran då jag hade stora problem att hantera 5 “pinnar” (som jag kallade dom då) och förstå möntret och hur man gjorde det. Vi lyckades få ihop ett par tumvantar och en socka, för den andra gav jag mig bara ej på för jag ville bevara mina nerver (har sockan kvar som ett minne). Men jag lyckades sticka två tröjor utan problem !!
Åren gick och jag höll mig till virkningen och broderierna istället för det var bra mycket enklare. Men så kom det en dag då jag var inne i våran (numera borta) garnbutik och såg en fantastiskt vacker stickad halsduk på disken i svart och rött. Jag kände på den och den var så otroligt mjuk att jag vart tvungen att fråga vilket garn det var. Crisp svarade hon som även stickat denna som skyltning av garnet. Nu återkom sticklusten igen efter 26 år och jag tänkte “kan jag klara av detta?” Så jag köpte garn (lila/svart och blå/svart) och stickor och åkte hem, men påsen hanmade direkt i garderoben för jag vågade ej mig på det ännu men nu hade jag garnet till denna fina halsduk . Detta var nu våren 2011 och det tog till hösten samma år då en Internet vän I mitt forum som hade köpt just detta garn och stickat en halsduk av det som gav mig sparken i rumpan jag behövde att ge mig på detta själv. Så vi satte igång alla i forumet att sticka dessa Crisp halsdukar i olika färger och vips så var jag fast!!
Efter detta började vi sticka och virka sjalar i detta garn och även några ponchos blev det av (jag gjorde ingen sådan) och efter ett tag började jag känna mig mer och mer säker på stickningen och ville prova på nya saker, så det blev en undertröja till en av hundarna som han kan ha under täcket på vintern, hals tuber till hundarna och även halssnurror till mig. Provade på hålmönster på några halsdukar och NU var jag redo att åter igen slåss med dessa strumpor/Sockor igen. Tänk omjag äntligen kunde få kläm på det? då skulle en av mina önskningar bli avbockade på listan av saker jag vill lära mig.
Det tog Många upprepningar, så många att jag tappade räkningen på det och garnet började fransa upp sig, men jag gav ej upp och efter många mail mellan mig och mina Internet vänner men det slutade med att en av dom tog över instruktions hjälpen och vi använde oss av Facebook (Underbara FB). Så! Efter många frågor, svar, bilder som skickades fram och åter så lyckades jag ÄNTLIGEN att sticka mig ett par stumpor!! Vilken lycka!!! Det svåra för mig var att förstå mönstret för jag förstod ej vad de försökte förklara och ville att jag skulle göra och det var Det som gjorde att en van person kunde förklara det till mig och vips så föll poletten ner och allt fungerade. TACK Therese!!
Här är nu mina första stickade strumpor!!